Börja om - Del 8
"Gissa vilken dag det är idag?"
Lana suckade.
Lana suckade.
"Dagen jag måste lösa problemen med Rajan", sa hon trött, matandes Cade, som ivrig sträckte upp huvudet mot flaskan. Jessa klev upp ur sängen och gick fram till dom.
"Fel svar", sa hon irriterat, men fick snart ett stort leende över ansiktet. "Det är ju Cades födelsedag! Visst vore det kul att flytta till det nya huset, som en födelsedagspresent till oss alla."
Lana tog ifrån sin dotter den tomma flaskan, strök henne över pannan och la sedan ner henne i spjälsängen.
"Har vi råd då?"
Jessa satte armarna vid höften och log stolt. "Jadå. Jag har räknat på det, vi får till och med ungefär 3000 över!"
Lana log mot henne. Vad hade hon gjort utan Jessa? "Då behöver vi bara prata med Rajan först."
Runt tio stod Rajan utanför dörren. Jessa hade då redan behövt åka till jobbet, och Lana var ensam hemma med Cade. Hon tvekade, innan hon tog mod till sig och öppnade dörren. Rajan ställde sitt blöta paraply utanför, innan han följde efter henne in. Han stannade sedan innanför dörren, tittade på den sovande flickan i spjälsängen som han inte ens hade vetat om var hans dotter. Lana skämdes nästan. Vad är det för hemsk människa som inte berättar för sin ex-pojkvän att dom har en dotter tillsammans?
"Egentligen vill jag vara arg på dig", börjar han. "Men om vi kan ha henne varannan vecka, kan jag gå härifrån utan skrik." Lana tittar stort på honom. Så enkelt hade hon inte trott att det skulle bli.
"Okej", sa hon bara. Egentligen ville hon uppfostra sin dotter själv, men hon var trots allt den som gjort fel i deras förhållande.
"Jag vill hålla henne en gång bara, innan jag går."
Lana nickade mot honom och gick fram till spjälsängen.
Försiktigt plockade hon upp Cade och sträckte henne till Rajan. Hennes dotters pappa tittade nu ner i hennes små ögon för första gången, med en stolthet hos en förälder.
"Har ni kommit på något namn än?"
"Ja, hon heter Cade", sa Lana försiktigt. "Och idag är hennes första födelsedag. Vi tänkte inte fira med några, men du får komma, om du vill."
Han nickar, men släpper inte blicken från Cade. "Jag är gärna med och firar dig, Cade."
Efter att Rajan åkt hem, för att komma tillbaka på kvällen, åkte Lana för att skriva på allt så att huset blev deras. När hon sedan kom fram till sitt nya hem, var hon återigen förvånad över hur fantastiskt vackert det var, trots ösregnet.
"Välkommen hem, Cade", sa hon till sin dotter, när hon tittade ner på henne i spjälsängen i hennes nya rum. "Här kan du till och med ha ett eget rum. Inte behöva dela med mamma och moster Jessa."
"Välkommen hem, Cade", sa hon till sin dotter, när hon tittade ner på henne i spjälsängen i hennes nya rum. "Här kan du till och med ha ett eget rum. Inte behöva dela med mamma och moster Jessa."
Tittade hon ut genom fönstret på övervåningen, kunde Lana bakom några buskar och palmer skymta hennes gamla husbåt. Den såg så liten ut, i jämförelse med det nya huset, som visserligen inte ens var stort. Kök, vardagsrum, toalett och två sovrum. Inte mycket, men tillräckligt.
Lana tittade ner på Cade i hennes famn, dom små gröna ögonen tittade tillbaka på henne.
Från nedervåningen hörde hon den gamla tv, där Rajan väntande. Jessa hade inte kommit hem än, och i väntan på henne och födelsedagstårtan hade Lana gått upp till sin dotter.
"Allt känns helt okej va, Cade?", viskade hon till flickan. "Din pappa sitter där nere i vardagsrummet, moster Jessa kommer snart med tårtan." Ändå kände Lana att något saknades. Något som gnagde i henne, väntande på att hon skulle ta reda på vad. Det var nog inget viktigt, Lana. Säkert någon räkning du glömt eller så.
Från undervåningen hördes dörren stängas. "Nu kommer tårtan!" ropade Jessa där nere från. Lana log mot sin dotter och bar ner henne till köket.
"Hurra hurra hurra!"
Lana lutade sig närmar det enda lilla ljuset på tårtan och sträckte fram Cade ur filten. Bredvid henne ropade och hurrade Jessa och Rajan för fullt, men Lana kunde inte släppa att något saknades. Cade skrattade i hennes famn, innan hon med hjälp av Lana lyckades blåsa ut ljuset.
Lana lutade sig närmar det enda lilla ljuset på tårtan och sträckte fram Cade ur filten. Bredvid henne ropade och hurrade Jessa och Rajan för fullt, men Lana kunde inte släppa att något saknades. Cade skrattade i hennes famn, innan hon med hjälp av Lana lyckades blåsa ut ljuset.
"Glöm inte bort att önska dig något", log Jessa mot dom. Cade skrattade igen och hade svårt att sitta still, när Lana skulle sätta ner henne. Min dotter. Min dotter har sin första födelsedag, men jag klarar inte av att bara vara glad för hennes skull, tänkte Lana bistert. Men jag vet att något saknas. Jag är säker...
Lana höll inne en suck, innan hon vände sig mot sin dotter igen. Med en flämtning såg hon nu har hennes lilla dotter förvandlades till det hon fruktat mest. Jessa skrek till och Rajan flämtade högt, men Lana fick inte ut ett ord. Dottern skrattade och visade stolt sin mamma sina nya små huggtänder.
......
/ Tuva
skriven
Assåå åhh va spännande!
Du skriver så himla bra, man kan inte sluta läsa.
allvarligt. *_* <3